Lojalitet = att alltid stå bakom fattade beslut samt att vilja hjälpa varandra. Så lyder vår förklaring till vad lojalitet betyder i ett lag. Vad betyder den i samhället? På jobbet? I familjen? Mellan vänner?
Kort sagt - hur påverkar vår förmåga att vara lojal våra relationer?
Hur viktigt är det att vara lojal? Jag tror att det är en av de viktigaste beståndsdelarna för att få relationer att fungera, även den relationen jag har till mig själv. När vi föreläst genom åren har vi alltid sagt att det viktigaste är att vara lojal mot sig själv. Det betyder att stå upp för sina värderingar, värna sin integritet och hålla löften. Det är inte det lättaste alla gånger, men oerhört viktigt för att kunna visa att man
går att lita på.
Människor, som växlar uppfattningar såsom vinden vänder, är inte speciellt lojala. Vare sig mot sig själva eller mot andra.
Det gör ont när man märker att någon eller några i ens närhet inte är den eller de man trodde de var. När man ser hur de kan ändra beteende beroende på vem hen är tillsammans med eller i vilka sammanhang. Vad beror det på? Oftast (eller alltid om du frågar mig) så beror det på att individen är svag i sin självkänsla.
Den inre kompassen, självkänslan, som hjälper en människa att vara lojal har kollapsat och personen i fråga vågar inte stå för det den tidigare sagt eller tyckt. Den vågar inte heller säga ifrån om det far osanningar i luften.
Detta har vi varit med om alldeles nyligen. I ett sammanhang, där vi skulle varit med men fick förhinder, har vi i efterhand fått veta att spekulationer om oss och rena lögner spridits.
Av en individ vi absolut inte trodde detta om. Det gör ont. Det hugger till i magen och för en stund skakar ens hela uppfattning om sig själv
och omgivningen. Varför gör folk så? Vad beror det på? Varför är det så roligt att skvallra och dessutom kill-gissa på hög nivå?
Jag tror att människor är generellt så rädda för att inte få vara med att de anpassar sitt beteende för att passa in. Ligger det i luften att säga si, ja då gör hen det eftersom om hen skulle stå upp för en motsatt uppfattning så kanske det blir individen själv som hamnar under lupp.
Detta har jag varit med om så många gånger i livet. Att svaga individer inte vågar stå upp eller säga ifrån. Hela vårt samhälle bygger på att vi vågar visa civilkurage när så behövs, men allt för ofta väljer folk att titta åt ett annat håll. Det är allt för vanligt att vi följer den starkes åsikt oavsett om den stämmer överens med ens egna. Så här skapas och startar mobbing.
Det kan till en början verka som ett ofarligt skvaller. Skvallret kryddas lite så det blir mer spännande. Folk börjar nicka igenkännande och helt plötsligt dyker frasen "ingen rök utan eld" upp. Nu börjar det som var ofarligt sakta men säkert övergå i farligt. Rykten börjar ta fart, sanningar sprids och allt för sällan når dessa sanningen den det hela handlar om. Istället möts man av blickar, suckar och en känsla av obehag.
Det är inte just och det är heller inte roligt att drabbas av det. Är man inte stark själv riskerar man att börja ifrågasätta sig själv, sitt väsen och sina ageranden.
Det värsta är när ens egna lille röst börjar tro på det som sägs. Då kan hela ens inre börja gunga och detta är en stor orsak till psykisk ohälsa.
Vi har alla ett behov att få vara med och känna oss behövda. På ena eller andra sättet. När vi helt plötsligt inser att vissa individer vi trott tyckt si, uttrycker sig så istället. Det gör ont. Mer eller mindre beroende på vem det är som sviker. I min värld är man illojal när man sviker människor i sin omgivning man uttryckt sig till på ett sätt, men i skarpt läge säger något annat eller bara är tyst. Även tystnaden blir ett ställningstagande.
Lojalitet är en så start grundförutsättning för att tillit ska kunna växa. Tilliten som betyder att jag tror på dig utan att du ska behöva bevisa att det går att lita på dig. Jag utgår ifrån att du är god, tills motsatsen bevisas. Tack och lov, genom åren har de allra flesta visats sig vara goda,
men det gör lika ont när vissa inte visar sig vara det man tror.
Varför gjorde då hen som hen gjorde i detta fall? Det vet jag inte, men jag är säker på att det beror på att vederbörande inte är tillräckligt stark för att stå upp för vad hen tycker eller så är det en falsk människa som agerar dubbelt. Jag väljer att tro att hen är svag för det känns bättre även om jag kan tro att dubbelspel ligger närmare sanningen. Jag kommer troligen aldrig få veta och ärligt talat bryr jag mig inte. Jag har lärt mig, än en gång, att när man vill tro gott om folk kommer alltid någon göra en besviken. Tack och lov är fortfarande majoriteten goda och det är bra med nya insikter.
Hur jag vet detta? Jo i samma sammanhang fanns en lojal vän. En vän som visade med all önskvärd tydlighet att vår relation är viktig och därför inte var tyst. Inte i sammanhanget och inte heller efter. Det är något att värna, uppskatta och inse att det är mycket värt.
Tack fina G för att du finns, tack!
Lägg till kommentar
Kommentarer